(x)

"Allt hänger på hur höga krav man har. Har man skaffat fem barn tillsammans då har man det man gör och får även ta konsekvenserna av det dvs ont om tid, ständig trötthet osv. Men ni har väl valt att skaffa fem barn ihop antar jag... dom kommer ju liksom inte av sig själva, dom små liven! :o) "

Tja... visst är det så. Också.

Men - som Tony Irving brukar säga - ändå kan det bli för mycket. För mycket skit i det gemensamma bagaget.

Det återkommer jag till i ett senare inlägg. För otrohet är ett komplicerat ämne som kräver en del utrymme!

Dessutom är vi så förbannat olika, jag och min sambo!

"Opposites attract" sägs det, och det var nog så det var när vi träffades. Båda attraherades av sidor hos varandra som vi själva skulle vilja ha.

Sedan gick det i raketfart, och med tiden dök fler och fler olikheter upp, sådana som inte hamnar i kategorin "så bra att jag själv skulle vilja vara sådan"...

När jag nu sitter med facit i handen och vet exakt hur olika vi är, blir det nästan komiskt!

Jag är morgonpigg, han är nattmänniska.

Jag är lättsam, han är allvarlig.

Jag skiter i vad folk tycker, han är extrem åt andra hållet och tycker det är jätteviktigt vad folk tycker om oss.

Jag har inga problem att prata eller skriva om privata ämnen, han är så privat att det är otroligt att jag fått veta vad han heter.

Jag kan umgås med alla sorters människor, han gillar inte att tvingas hänga med folk han "inte har något gemensamt med".

Vi kan inte se film tillsammans, eftersom vi har totalt motsatt smak.

Samma gäller musik.

Han älskar att gå, promenera. Jag avskyr det. Cykla är min grej.

Han älskar att vara i naturen, gå i skogen i timmar. Jättetrist, tycker jag.

Han älskar kött, grillat, jag avskyr det (men det vet han ff inte om.. LOL! )

Han älskar att laga mat, jag avskyr att laga mat.

Man ska inte "sticka ut" för mycket, tycker min sambo. Jag gillar att provocera.

Han har enbart haft seriösa förhållanden innan oss och ser allvarligt på sex. Jag har gjort både det ena och det andra med en mängd män och haft roligt under tiden, och tycker INTE att sex alltid måste vara en akt av kärlek mellan bara två människor...

Han öppnar fönstren för att det är för varmt, jag går och stänger dem för att jag fryser.   

Han dricker vin och kan allt om druvor, jag halsar min Staropramen direkt ur flaskan.

Han kommer från en välbärgad, välutbildad kristen kärnfamilj, jag är uppväxt med alkoholism och skilsmässor.

Han har aldrig varit med om något riktigt hemskt, inte ens att en partner gjort slut helt ur det blå. Jag har varit med om ett flertal rena trauman.

Han har aldrig varit helt utan pengar, tvärtom alltid kunnat betala allt kontant (t ex resor genom USA). Jag vet vad det innebär att leva på botten av samhället och inte ens kunna spontanköpa en kvällstidning.

Han kör strutsmetoden på problem, jag vill prata om allt tills det är löst.

*nynnar på Paula Abduls gamla hit* Opposites attract! I alla fall till att börja med....    

 

sanna

12 juni 2010 17:05

det enda viktiga i grunden egentligen, är ju att man ska våga kommunicera, och att kunna hantera varandras sidor. att inte känna att man måste gömma olika tankar eller ideer etc. att våga prata tror jag är det viktigaste, som tjej är man ju grymt bra på att säga DET ÄR INGET, när han frågar vad som är fel, och sen låser man in sig i badrummet, ringer väninnan och säger HAN FATTAR INGENTING... men där tror jag att man gör sig själv en otjänst, klart han inte fattar, om man inte förklarar vad som är fel, man vill ju så gärna att dom SKA FATTA DET SJÄLVA, men det gör dom ju inte ;P :) haha . men det låter ju ändå som att ni har det bra och det är väl skönt att leva med någon där vardagen inte är strukturerad till topp till tå med exakt samma saker hela tiden, då hade du väl gnällt för de ;P :) kram på dig.

http://www.sannaengstrom.bloggagratis.se

 

fortfarande bitterfittan i väst

13 juni 2010 14:29

Olikheter är helt ok. Verkligen helt ok. De kan vara jävligt irriterande. Och jävligt nyttiga. Dessutom kul. Men när man inte kan PRATA - där går faktiskt gränsen för vad som är ok. Tänk tanken med två likadana - två som inte pratar. Dödsdömt. Nej, det är ok att hata grillat, det är ok att bry sig om vad andra tycker, det är ok att hata att laga mat, ok att vara nattmänniska. Allt ni båda har är ok. Förutom det uteblivna PRATET!!!! Problem löser sig sällan för att man lägger sig i fosterställning och äter chips... U go girl!

 

doggystylee

13 juni 2010 15:34

Åh ,äntligen är bitterfittan här!! :-))
Tack! Nu pratar vi visserligen - hos familjeterapeuten. Vi har varit där en gång. Nu har han semester. Vet inte när nästa gång blir. Det känns ändå rätt värdelöst. Jag pratar hellre hemma egentligen, men eftersom det är så svårt att få till, så drog jag till med detta i ren desperation. Fast egentligen vill jag ju bara avsluta hela projektet och dra ut och ragga upp någon tatuerad, lättsam typ med massor av IQ och sjuk humor.... :-p

http://doggystylee.bloggplatsen.se

 

Bitterfittan i väst

14 juni 2010 07:52

Hehe, bitterfittor är som spårhundar; de hittar doggisar utan hämningar hur väl de än gömmer sig.
Jag har tre kriterier för min nästa, endast TRE - men när det gäller män verkar det vara en klurig kombination:
Kul, osjälvisk och givande (bokstavligt talat) i sängen samt öppen. Eeeh, fyra egenskaper förresten; omtänksam också så klart. Eeeeh, fem egenskaper: måste respektera och vara snäll mot mina barn.
Varför jag är singel? Inte fan vet jag! Fråga killarna där ute.

Bitterfittan ska avsluta lite klokt bara: den tatuerade, intelligenta, roliga mannen är också grå i vardagen. Liksom resten av oss...

 

Peppar

14 juni 2010 10:18

VIsst är det så - att de också är grå i vardagen! Men... det är inte "grått" som är problemet tyvärr. Det är den frätande bitterheten. :-(

http://doggystylee.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag så jävla förbannad! Fy fan!!!!! Fy faaan vad jag är besviken på människor! Önskar jag slapp ha med människor att göra överhuvudtaget. Om jag inte hade femtioelva barn skulle jag flytta till ett hus långt bort och långt inne i skogen, ...

Nej nu är jag faktiskt irriterad på riktigt. Det är en sak att ordbomba blonderade bimbos och ölgalna raggaranalfabeter m.fl...  Men när två var för sig smarta personer börjar hoppa på varandra som sandlådeungar, i min blogg dessutom, och när den t...

.......................nu får det vara slut på rampljuset också. Orka bli bländad av alla idiotiska meddelanden!!! "Följ min blogg så följer jag din" "Titta in och kommentera, så kommenterar jag hos dig" "Kommentera min blogg!!" "Hej jag skri...

Okej, nu är jag sur. Vad ÄR det med alla anonyma fegisar?!?!? Från och med nu kommer jag inte publicera anonyma kommentarer, än mindre svara på dem. Jag kommer inte heller publicera masskommentarer, ni vet de där som låter ungefär så här; "hej,...

(x)     Jag var ARG. Men också RÄDD. Vågade absolut inte reta upp honom igen, inte i onödan. Hans familj körde en ångvält av övertalningsförsök över mig. De var rädda för att han totalt skulle tappa viljan att bli fri från sitt missbruk, om jag...