Kom inte på någon bra rubrik...

Alltså, jag har själv varit en liten del av porrbranschen. Tjänade lite extra pengar ett tag genom att modella och vara en TV21-tjej.... och med modella menar jag mest erotiska (nakna eller med underkläder) bilder, men även några porrbilder. Det var verkligen helt självmant och jag upprepar igen att jag inte har något emot porr på det sättet att det är okej så länge det är frivilliga som gör den och sunda människor som använder sig av den.

Att det sedan är väldigt ovanligt med dessa båda kategorier är en annan sak.

Jag har i alla fall aldrig varit emot att mina partners har tittat på porr, jag tittar gärna själv också om det är något jag gillar. Fast det är fan så svårt att hitta bra porr....

Jag gillar också att experimentera och har testat det mesta, t ex trekanter, fyrkanter, tjejsex och annat som nog är lite för magstarkt för en del att läsa om.   

Jag skriver detta för att undvika så många missförstånd som möjligt. Det finns ju IQ-Fiskmås-män härinne på Bloggplatsen som mer än gärna skriker om att alla tjejer som inte gillar att männen tittar på porr bara är osäkra och blablabla.

Men som jag också skrev tidigare, så gillar jag inte att bli ersatt. Vilket jag blev under flera år, av porr. Det vill säga, porren var inte ett komplement, eller något extra, det var It.

Min man skyllde sin bristande lust på att han var trött och stressad. Men sedan visade det sig alltså att han hade massor av lust, och tid och ork att göra något åt den - via porren, inte med mig. DET gillar jag däremot INTE!

Han har återupptagit det där, eller om han aldrig slutat, vad vet jag. Men för en stund sedan upptäckte jag en ny grej; han har inte bara hundraartontusen filmer, nu har han en massa foton också. Porrfoton alltså.

Vad trött jag blir!!

Nej, jag är inte ett dåligt ligg. Men efter ett antal år med en man som mer och mer drog sig undan trodde jag faktiskt det. Den delen av självkänslan var verkligen på botten! Men den är på topp igen, tack vare (....) otroheten. Jag försvarar inte otrohet, men för min del vet jag inte om jag hade klarat ens en dag till med att känna mig som världens mest värdelösa kvinna. Borde faktiskt tacka männen som hjälpte mig att reparera skadorna med något slags Oscars-tal.   

Skulle gå och lägga mig, men nu är jag så pissförbannad att jag lär vara vaken hela natten. Typiskt nog är han inte ens hemma, han jobbar natt. Och jag ringer inte till jobbet och skäller ut honom mitt i natten. Kunde ha varit ett alternativ om han haft ett annat jobb, men så pass mycket vett har jag i alla fall.